Seeeya

Nu byter jag blogg till http://jenniferalfredsson.blogg.se/
Vi hörs och vi kanske till och med ses.

back to kindergarden

Sista dagen på lovet och det känns förjävligt. Allting bara sveper förbi och innan man vet ordet om det så är det redan slut. Men för det positiva har jag för en gångs skull tagit vara på mitt lov. Har innehållit skidåkning, skridskor och grillning, och  sist men inte minst Bodaborg.
Boda borg är verkligen nostalgi på hög nivå. Dock har man väll blivit en aning större och klumpigare genom åren för att klara av samtliga banor. Men man ska inte klaga, vi stötte nämligen på ett gäng gubbar på 40* bast som sprang omkring av lycka. Hur det gick för dem vågar jag inte ens gissa på, de lär dock ha fått sig ett allvarligt upptåg med skratt.



Påtal om nostalgi. En sak som jag aldrig kommer växa ifrån, det är disneyfilmer. Tecknat/animerat överhuvudtaget.
Jag älskar verkligen att kolla på sådant, man känner sig som 6 år igen. Och det är väll aldrig fel..  eller? Vara sex år igen, ha med sig alla sina misstag man gjort med åren för att sedan leva om det och inte göra samma misstag igen.
En kanal som jag har kärt om hjärtat är Disneychanel. NÄSTAN allting som sänds på den kanalen är faktiskt hur roligt som helst att titta på.
Nu serveras det mat hemma hos Alfredsson så tack och hej.

Är vid slavar, eller vad är vi?

´



Eleverna på Åva gymnasium är precis lika onöjda med maten som så många andra elever är på sina skolor.
När det serverades Thailändsk gryta med grön curry och skinka så nöjde sig inte eleverna med den korta innehållsförteckningen utan tog med sig en portion med mat till sin naturkunskapslärare som de lät kolla lite närmre på maten. Han kunde identifíera saker så som brosk, fettklumpar och tjocka blodådror. 
Och de vuxna undrar varför vi ungdomar klagar på maten som serveras i skolan, varför endel elever bara äter knäckebröd till lunch? Där tycker jag att ni har ett perfekt och komplett svar, man får senig mat, det ser fullkomligt vidrigt ut och man hittar oönskade saker i maten.
Är det inte dags att faktiskt lyssna på oss ungdomar snart, istället för att bara ignorera våra åsikter. Ni är så himla bra på att säga att vi ska äta ordentligt i skolan o sv. Men frågan är om ni själva verkligen skulle äta er mätta på den mat som serveras, eller om ni överhuvudtaget skulle äta utav maten.
"Skolrestaurang", är inte vad det borde kallas. För mig förknippas restaurang med god, vällagad mat. Istället för ordet "Skolrestaurang" borde det heta "Soppkök". Kanske inte ens det, de får i vilket fall bättre mat än vad endel ungdomar får på sina skolor runt om i landet.

To strange to know

Nyord 2008:
  • bilmålvakt medellös person som står som ägare till en bil som han inte kan betala skatt för eller de parkeringsböter som den egentliga användaren orsakar
  • burkini baddräkt med långa ärmar och ben samt slöja
  • celebritariat grupp av B-kändisar
  • kalsongbadare pojke som badar med sina märkeskalsongar under badbyxorna och ser till att märket syns
  • svenskad om hemmagjord version av filmklassiker (som sedan läggs ut på nätet)
  • ödleplåster plåster som efterhärmar de sugkoppar som finns på en geckoödlas fötter; även geckoplåster
Känns något utav de här orden ens äkta? När man springer runt på stranden och ser en kille bada med kalsonger under badshortsen, då ska vi alltså börja kalla honom för kalsongbadare?

Hello, and welcome home Mrs.Stenmarck

And how about the future?




Hur tror ni att det kommer se ut i framtiden?
Jag tror att endel hus kommer faktiskt vara över vattnet, då vatten nivån höjs på ett så drastiskt sätt.
Ett land där de snarast måste komma på en lösning för detta problem är Bangladesh, då landet ligger ca. tio dm över vattenytan. I och med att Bangladesh är ett såpass tätbefolkat land så dör otroligt många människor varje år, pga. översvämningar.
Men hur tror ni att det kommer se ut var ju frågan? Jag som sagt, tror att husen faktiskt kommer att behöva byggas över vattenytan. Kanske med hjälp utav tjocka brädor, pelare osv.
Men i land såsom USA osv kommer nog husen fortfarande stå på land, ungefär som på bilden ovan, mycket mer konst i det hela. Mycket mer spexat.
Tekniken kommer nog att vara riktigt grym med, det mesta kommer nog vara röststyrt, och "känslostyrt", alltså att man kommer att aktivera saker genom t ex ansikts proportioner., fingeravtryck osv.
Bilarna kommer nog definitivt få en annan innebörd än ett "färdsätt på fyra hjul". De kommer nog  att bli magnietiserade, då vi har tyngkraft som drar oss mot jorden, så kommer magneterna att stöta oss ifrån jorden så att vi med hjälp utav detta kan få svävande bilar. 
Jag tror någongång, långt in i framtiden, så kommer jorden se ut som den gör i Famlijen Jacksons.

Vad för rubrik?

Till dig som sitter och lurar bakom hörnet med en bunt pengar i handen kan gärna ta chansen i akt och göra en god gärning genom att köpa lite nya kläder till mig. Vi ses utanför mitt hus klockan 13.00 den 20 februari för att tillsammans klicka in saker i kundkorgen på ett antal internetbutiker. Jag hör av mig vid ett senare tillfälle för att diskutera ytterligare saker, så som fika och raster. Dagen vi kommer spendera kan komma att bli jobbig träning för fingrarna så utför gärna lite fingerträning hemma innan du anländer på destinationen.


I'm sitting here in the boring room

Och åter igen så har jag ingenting att göra, så min dag har bestått utav en massa bakning, blev gör gott faktiskt!
Sen har jag ritat en massa, och fråg mig inte varför jag bara målar tjejer. Men jag antar att det faktiskt är det lättaste.
Sen som nog de flesta här i Sverige har gjort så har ju även jag kollat på melodifestivalen.


A´la semlor

Såg ju att Lovisa hade bakat semlor igår, måste säga att jag nästan satt drägglandes efter ett par jag själv. Men jag tänkte att jag kunde hålla mig till helgen i alla fall. Så idag har jag faktiskt bakat semlor. Jag gjorde till och med bullarna själv, och jag som är så bra på att baka gjorde ju då ett par fantastiskt goda semlor som uppskattades här i familjen!


Ge mig pengar!

Är det bara jag som känner att inte ett aldagligt svensson liv inte räcker till? Att det finns så mycket mer att se, göra, här i världen än att bara expidera kunder på något ruttet ICA som inte kan tänka sig att öppna en kassa till när kön når till andra sidan affären.
Det finns verkligen hur mycket som helst jag vill göra, listan kan göras lång. Jag vet inte ens vart jag ska börja!
Jag var ju fast beslutsam på att ta ett år i USA och bli Aupair efter gymnasiet. MEN så kommer min kära vän Lou och berättar för mig, att hon suttit och tänkt på vem som skulle vara den ulitmataste personen att backpacka i Thailand med.
Det råkade ju bli jag, så nu har hon föreslagit denna tripp efter vi gått ur gymnasiet. Det här lockar mig grymt mycket mer än aupair livet.

  • Åka jorden runt
  • Backpacka i Thailand
  • Besöka Tibet
  • Bestiga Mount everest
  • Åka till en massa koncentrationsläger, så som Auschwitz osv.
  • Skaffa ett fadderbarn
  • Åka till mitt fadderbarn minst två gånger om året.
  • Hoppa falskärm
  • Hoppa bungyjump
  • Jobba som volontär i Asien 
  • Simma bland delfiner
  • Åka på safari i Afrika
  • Starta ett eget framgångsrikt företag

Det står nog högst upp på min lista, av de sakerna jag kan komma på just nu i alla fall. Det enda som stoppar mig från att göra dessa saker, det är enbart pengar. Att pengar är så viktigt när man vill göra saker, det är lite jobbigt.
Men sen är det ju självklart att jag vill vad nästan alla andra vill. Skaffa barn, se dem växa upp och gifta mig lyckligt.


Blogglicious

Klicka på bilderna för att komma till respektive blogg.















Där har ni ju vad jag gör om dagarna.™

Sweet sixteen

Kanske på tiden för ännu ett inlägg från Jennifer A'la sleepy.
Snart fyller jag ju 17 år, om ca en månad. Ska bli skönt, det är ju faktiskt bara ett år kvar till 18 sedan.
Om jag ska vara ärlig så känner jag inte att jag ska fylla 18 snart. Jag känner mig fortfarande förliten för det. Hallå,
det är ju jag!? Mammas lilla flicka, jag kan ju inte fylla 18 heller. Det känns ju bara konstigt.

Kan även säga att mitt nyttiga liv går väll sidodär.  Jag försöker i alla fall få i mig en nyttig frukost varje dag, hur det går är väll upp till Gud att avgöra. Jag försöker också att hålla mig till att bara äta chips osv på helgerna. Det går väll heller inte så himla bra. Men jag försöker, och det är huvudsaken enligt mig.

Och det här är ju då min underbara frukost idag, den innehåller; yogurt, müssli, solrösfrön, sojabönor och linfrön. Otroligt gott är det i vilket fall.

Nu måste jag ta en snabb dusch, det är ju torsdag idag. Och vad betyder torsdag mina kära vänner? Jo det betyder en sju jäkla jobbig skoldag.

Festival time

Hur härligt är det inte med festival egentligen? Jag har ju bara varit på en, i alla fall som man kan räkna till en riktig festival.
Den jag varit på, det är Hultsfredsfestivalen och den ägde sönder enligt mig.
Känslan veckorna innan festivalen, då man planerar allt, planerar vad man ska ha med sig. När man ska packa allting, man är helt energisk utav sig.
Känslan då man sitter i bilen påväg mot galejet. När man ser första skylten då glädjen och nervositeten bara sprudlar i kroppen.
Då du kommer så nära så att man ser en bit utav den, när man kliver ur bilen med alla saker. När man fixar iordning tältet, när man knäpper första biran. När man stannar för att snacka med några helt okända personer.
När man är påväg till festivalområdet för att checka första bandet.
Är inte känslan helt underbar?

Jag ska ju dock inte till Hultsfred iår, utan jag ska ju till Peace & Love. Min stora lycka hittils, med bandsläppen är ju självklart Pete Doherty. Andra band som jag planerar att se är Håkan Hellström, Volbeat, Backyard babies, Atmosphere, Lykke Li, The soundtrack of our lives. Dock vet jag ju att jag säkerligen inte kommer att se alla jag vill, men jag ska försöka att komma iväg på de flesta.
Måste också säga att jag längtar något sjukt tills att Lou kommer hem och jag kan berätta om Pete så att vi båda kan hoppa genom taket av glädje.



Famagusta -"Spökstaden"

När jag, min bror, min farmor och min "plast"farfar Tord var i Cypern år 2001, så åkte vi på en mini-sightseeing på båt.
Väl på båten, efter att vi åkt ett bra tag så kom vi till en gräns där vi inte fick passera. Varför vi inte fick passera denna gräns var pga att vi kom för nära Famagusta "spökstaden".
Då vi som sagt var där 2001 så hade stadet legat öde i 27 år.
Kaffekoppar, kokande mat, öppna fönster. Ja allt lämnades precis som det var, då staden var tvungen att evaukeras.
Detta var så otroligt strikt med att inte låta någon komma förnära, inte ens journalister fick komma in i staden. De enda som fick komma innanför den s.k "Green-line"-gränsen var den turkiska armén och FN-trupper.
På våran sightseeing så berättade även våran guide att om vi korsade gränsen fanns det en stor risk att de turkiska soldaterna skulle skjuta mot oss, ta kaptenens män och ta självaste kapten till gisslan. Att de skulle ta honom till gisslan, det tror jag dock inte på.
Men väl när vi var vid gränsen, så såg man vakttorn på andra sidan. Där stod det soldater med kikare och stora gevär redo att inta position.
Jag vet inte speciellt mycket om detta, men jag tycker att det är otroligt intressant, en stad som legat öde såpass länge. Det är otroligt mäktigt att veta.


Famagusta -"Spökstaden"

Whiskey in the jar

I fredags blev det ju som sagt galej, finns inte mycket att säga om den kvällen för min del. Haha.
Alkoholen flödade lite för mycket, då jag inte kan hantera drickandet då det smäller till på oväntade tillfällen varje gång pga vikt skevar som fan och går fram och tillbaka. Tequila på det kanske inte heller är det bästa.
Ena gången är det helt okej, sedan tål man inte att dricka någonting alls nästan. Och vipps, då är man tagen ut i dimman, lika oväntat som en glassbil mitt ute i Sahara ökenen.

Igår mådde jag rent utsagt pissdåligt. Men det var väll som jag förtjänade antar jag.
Dagen idag har bara bestått utav återhämtning, sen har jag ju även klippt Robban. Vet inte om han tyckte om det eller inte, han kan ju ljuga för att han inte vågar säga sanningen =( Haha.
Men då jag aldrig klippt någon med så tjockt hår förut så visste jag inte riktigt hur jag skulle gå tillväga, det var ju hår överallt! Det var som att jag var fast i rymden, men istället med hår, hur mycket jag än försökte komma till slutet så kom det bara mer och mer.........

Imorgon börjar  också en ny skolvecka och det ska bli skönt att få den avklarad, för efter det kommer ju ett efterlängtat sportlov.
Då ska jag bara ta det lugnt, eller nej. Där ljög jag. Jag ska träna sönder på lovet, jag måste bara ruska liv i Sarah så att jag har min gympartner med mig ner.

Oldschool

Tänkte att jag

kunde kolla igenom de gamla skivorna som satt i min sprängda stero nu på morgonkvisten. Jag måste bara säga att jag hade sjukt jävla bra musiksmak förritiden. Varför kan jag inte ha lika bra nu ?
Det kom upp en skiva med bara Takida låtar. Takida har alltid funnits i mitt hjärta, sedan den första dagen jag hörde dem. Jag vet inte vad det är med dem, men när jag lyssnar på deras låtar, jag verkligen smälter inombords. Jag blir bara så himla glad av att lyssna på dem. Det har jag Jacob att tacka för. Vad var det, 5-6 år sedan han skickade första låten?
Måste varit något sånt. Då Takida inte ens var välkända i Sverige, sjukt hur snabbt tiden kan gå.
Det var en jävligt bra tid av mitt liv i alla fall. Jag var glad hela tiden, ingenting kunde stoppa mig.
Det var Takida och mullegodis som höll mig till liv kanske? Haha.
Mullegodis är en blanding av havregryn, oboy, smältsmör, socker och lite vaniljsocker om jag inte minns fel! Jävligt gött var det i vilket fall!
Nu blir det skolan, tyvärr. Men slutar redan klockan tolv idag, så dagen går nog ganska snabbt. Och vet ni vad? Jag längtar jävligt mycket till ikväll! Puss


bloglovin